Satt länge o klurade på vad nästa inlägg skulle handla om, visst är det så att jag tycker mycket och att jag vill mycket, men därifrån till att välja rätt och kunna formulera det är inte alltid bara ett steg utan kanske många.
Frågor finns överallt och lika många svar om inte mer, tyvärr blir sällan ett svar färdigställt, utan lämnas till sitt öde.
Den mest klassiska av dessa slags frågor är nog: Hur mår du?
mer en hälsningsfras än vad någon alls egentligen vill veta hur den andra mår, för gud förbjude och denne skulle säga att "nej det är inte så bra faktiskt.. för att..."
Där har vi det, FÖR ATT, varför? Världens största och kanske mest ställda men egentligen minst komplicerade fråga: Varför?
Ibland saknar jag att ord har betydelse, förr tror jag man lade mer vikt vid vilka ord man valde när man formulerade sig, men det kan vara en illusion i ett slags hopp av att det någon gång i alla fall tänktes till lite.
Orsaker till vad som skett, ger oss oftast mycket mer svar än vad själva första frågan gjorde.
Hur mår du? Dåligt, det säger ingenting alls faktiskt mer än att det inte är bra, för att någon annan ska kunna bry sig eller hjälpa just i det fallet är det behövligt med ett varför.
mer en hälsningsfras än vad någon alls egentligen vill veta hur den andra mår, för gud förbjude och denne skulle säga att "nej det är inte så bra faktiskt.. för att..."
Där har vi det, FÖR ATT, varför? Världens största och kanske mest ställda men egentligen minst komplicerade fråga: Varför?
Ibland saknar jag att ord har betydelse, förr tror jag man lade mer vikt vid vilka ord man valde när man formulerade sig, men det kan vara en illusion i ett slags hopp av att det någon gång i alla fall tänktes till lite.
Orsaker till vad som skett, ger oss oftast mycket mer svar än vad själva första frågan gjorde.
Hur mår du? Dåligt, det säger ingenting alls faktiskt mer än att det inte är bra, för att någon annan ska kunna bry sig eller hjälpa just i det fallet är det behövligt med ett varför.
Det kan tyckas larvigt och rernt av patetiskt av mig att ta upp en sån här sak, många kanske också tycker att det väl är en självklarhet och JA undran om ett varför ÄR nog också det, men stället vi den frågan och är villiga att höra svaret, det säger mer om oss själva än den vi ställde frågan till.Ett världskänt bilföretag hade för något år sedan ett lysande exempel på hur frågan Varför hjälper. Företaget hävdar att vad som gjort dem effektiva är att de ställer FEM varför för varje fel och då har de löst problemen.
"Motorn får ingen olja"
"Varför?"
"Den läcker"
"Varför?"
"Varför?"
"Den läcker"
"Varför?"
"En packning är trasig"
"Varför?"
"Den var av för dålig kvallité"
"Varför?"
"För att inköparna försökte spara in pengar"
"Varför?"
"För att lönesystemen premierade nedskärningar"
Så genom den här till synes långsökta förklaringen eller citatuppradningen, så lyckas alltså företaget komma till grundlösning på en läckande motor på fem varför, och sprade istället in miljoner på bilar som skulle slippa kallas tillbaka osv.
En annan aspekt kan vara mobbing, det är lätt för mig då jag själv varit mobbad i många många år att kanske se mobbare som "onda människor" medans ett eller två varför kunnat inte bara ge mig förståelse utan även kanske lindring till den som var mobbare också.
En elev var bråkig och stökig i skolan och på raster togs det ofta sitt uttryck i att han slog någon av de i många fall rätt mycket mindre barnen, tills de blödde.
En synvinkel hande varit att han är en "dum pojke"
Ett "Varför?" hade kanske gett svaret att anledning till att han gjorde det var att hans knarkande "föräldrar" för de borde de inte kallas, tyckte att han var ivägen och blev agressiva av sina beroenden och de slog då den lilla pojken tills han blödde.
Vad han lärde sig var alltså att när han själv var irriterad och någon mindre än honom var ivägen eller störde honom själv, så var lösningen att slå.
Viktigt att påpeka nu är däremot att jag inte på något sätt försvarar en mobbares handlingar, en orsak till någonting är just en orsak INTE en ursäkt för att få göra det.
Poängen jag vill få fram är snarare att omgivningens varför kunde ha gjort så mycket både i mitt eget fall och för den stackars pojke som startade en lång tid utav att bli mobbad, även i hans fall hade det kunnat gjort så mycket.
Lärare, andra elever, andra vuxna, spelar ingen roll om det är på jobbet eller hemmet eller i skolan eller vart det nu kan vara.
Att ställa frågan kan ge oss viktiga slutsatser som gör att vi i vår tur kan göra skillnad, stor skillnad i världen.
Frågan går däremot åt båda håll, precis som det ligger ett ansvar hos personen som ställer det att faktiskt mena sin fråga och vara villig att följa upp det hela, så åligger det även alla oss själva att ställa frågan åt oss själva när det gäller våra beteenden och handlingar vi gör och val vi väljer.
Stanna upp och ställ er frågan "Varför?" emellanåt, det ÄR viktigt!
Varför? För att det gör skillnad!
Så nästa gång ni frår frågan varför, svara inte "Därför" eller någon bortförklaring, ge persoen chansen att själv ta ställning till svaret, vem vet kanske gör det en påverkan i ditt liv?
"Den var av för dålig kvallité"
"Varför?"
"För att inköparna försökte spara in pengar"
"Varför?"
"För att lönesystemen premierade nedskärningar"
Så genom den här till synes långsökta förklaringen eller citatuppradningen, så lyckas alltså företaget komma till grundlösning på en läckande motor på fem varför, och sprade istället in miljoner på bilar som skulle slippa kallas tillbaka osv.
En annan aspekt kan vara mobbing, det är lätt för mig då jag själv varit mobbad i många många år att kanske se mobbare som "onda människor" medans ett eller två varför kunnat inte bara ge mig förståelse utan även kanske lindring till den som var mobbare också.
En elev var bråkig och stökig i skolan och på raster togs det ofta sitt uttryck i att han slog någon av de i många fall rätt mycket mindre barnen, tills de blödde.
En synvinkel hande varit att han är en "dum pojke"
Ett "Varför?" hade kanske gett svaret att anledning till att han gjorde det var att hans knarkande "föräldrar" för de borde de inte kallas, tyckte att han var ivägen och blev agressiva av sina beroenden och de slog då den lilla pojken tills han blödde.
Vad han lärde sig var alltså att när han själv var irriterad och någon mindre än honom var ivägen eller störde honom själv, så var lösningen att slå.
Viktigt att påpeka nu är däremot att jag inte på något sätt försvarar en mobbares handlingar, en orsak till någonting är just en orsak INTE en ursäkt för att få göra det.
Poängen jag vill få fram är snarare att omgivningens varför kunde ha gjort så mycket både i mitt eget fall och för den stackars pojke som startade en lång tid utav att bli mobbad, även i hans fall hade det kunnat gjort så mycket.
Lärare, andra elever, andra vuxna, spelar ingen roll om det är på jobbet eller hemmet eller i skolan eller vart det nu kan vara.
Att ställa frågan kan ge oss viktiga slutsatser som gör att vi i vår tur kan göra skillnad, stor skillnad i världen.
Frågan går däremot åt båda håll, precis som det ligger ett ansvar hos personen som ställer det att faktiskt mena sin fråga och vara villig att följa upp det hela, så åligger det även alla oss själva att ställa frågan åt oss själva när det gäller våra beteenden och handlingar vi gör och val vi väljer.
Stanna upp och ställ er frågan "Varför?" emellanåt, det ÄR viktigt!
Varför? För att det gör skillnad!
Så nästa gång ni frår frågan varför, svara inte "Därför" eller någon bortförklaring, ge persoen chansen att själv ta ställning till svaret, vem vet kanske gör det en påverkan i ditt liv?
Rerum cognoscere caucas
